onmymind

Är det möjligt att tycka mer om någon efter man förlorat den?
Jag vill inte vara utan dig. Jag vill verkligen inte vara utan dig.

Men tiden har snart gått förbi oss..

Jag finner det ganska otroligt att (nästan) exakt samma sak händer två år i rad vid nästan exakt samma tidpunkt! Kan inte låta bli att undra om detta kommer hända varje år från och med nu. Jag tittade på mina inlägg från förra året och insåg att jag nu var på väg att skriva nästan exakt samma textrad (ja ni kan ju gissa från vilken artist). Men denna väntan äter upp mig på både ett och flera sätt. Det absolut värsta jag vet är att vänta. Oavsett om det handlar om att vänta på bussen eller om det handlar om att vänta på något gott... Till slut tar mitt  tålamod slut och det är det (tyvärr) väldigt nära att göra just nu..

Jag hade gärna summerat år 2010 i bilder då detta är roligare. Men framför mig ligger mina irriterande kursböcker och påminner mig om att det är dags att plugga till den där tentan jag valde att hoppa över i november. Det finns alltså inte tid att ladda upp massa bilder på den här sega bloggen. Jag har pluggat några timmar nu (mer eller mindre flitigt) och det börjar på mörkt. Jag överväger starkt att tända lampan, men först ska jag summera det gångna året:

Jag har åkt skidor. Åkt till Dubai, Alanya och Rhodos. Jag har gråtit mer än alla andra år tror jag. Men jag har skrattat också (kanske mest av allt veckan på Rhodos). Jag har liftat med konstiga människor även detta på Rhodos. Jag har partat som aldrig förr. Jag har varit i Stockholm hos min gamla vapendragare. En fin vän har flytatt till Malmö. Jag har ridit på en kamel. Varit på jeepsafari. Önskat att jag kunde hitta hajar att dyka med. Jag har förlotat. Blivit kär. Jag har insett att man ska hålla hårt i det man har. Jag har varit fadder till utbytesstudenter. Varit på kryssning. Hittat nya vänner och hittat tillbaks till gamla. Jag har sett de coolaste husen i världen. Hållit i en falk. Jag har bestämt mig och jag har kämpat. Jag har tappat kontakten. Jag har nog haft en av de bästa somrarna i mitt liv. Jag har sett vem som är där. Ibland har jag lyckats och ibland inte. Jag har varit nära på att gå in i väggen men lärt mig att sakta ner och sänka kraven. Min älskade mamma har flyttat hem igen. Jag har haft en helvetestermin i skolan på fler än ett sätt. Jag har fått stipendium. Haft en underbar jul och ett toppenbra nyår.

Just nu längtar jag till sommaren. Jag vill att snön ska försvinna och att det ska bli varmt! :) Jag vill utomlands och jag vill ha sommarjobb.. Men jag börjar med att tända lampan och försöka avsluta den här terminen.


Jag ångrade mig.. Bilder är nödvändiga!

Jag tycker om att skriva av mig. Jag har alltid varit sån (sen jag lärde mig skriva iaf). Det är väldigt skönt att få ur sig saker ibland som man inte vet hur man ska säga till någon annan. Enligt mig är det mycket lättare att skriva bort problem än att prata ut om dem. Jag borde skriva dagbok men det gör jag inte. Då händer det att jag vill skriva saker här istället. Ibland är jag rädd för att (fel) folk ska se vad jag skrivit, ibland vill jag att de ska se, ibland struntar jag totalt i vem som ser. Det finns något jag både vill och inte vill skriva här. Jag har försökt många gånger men det har alltid resulterat i ett icke publicerat inlägg av ren och skär rädsla.

Tänk att livet kan variera så mycket. Vissa dagar är ens största problem vad man ska äta till middag. Andra dagar har livet vänts upp och ner. Allt är kaos och man försöker lägga ihop pusslet i huvudet.

Mitt liv är inget kaos just idag. Idag är det bra. Idag har jag egentligen inget större problem än att jag måste gå på fest innan jag får sova (är jättetrött). Men det kan vara kul att tänka på sånt här kan jag tycka. Ibland måste man bara stanna mitt i livet (och kanske mitt i kaoset) och tänka efter. Tänk till. Vad är det du har och vad är det du söker? Try to get it then. Men man kan inte mer än försöka. Gång på gång på gång. Och man måste våga försöka. Det värsta som kan hända är att du misslyckas.

(Det var inte det här som jag försökt skriva så många gånger men inte vågat. det kommer en annan gång när jag lever som jag lär och faktiskt vågar.)

Jag är helt knäckt för tillfället. När människor man tycker om och bryr sig om sårar en kan man inte bli annat än ledsen. Vi är många, men jag känner mig ensam. Har nog aldrig tvekat så mycket på mig själv och min prestationsförmåga som nu och det är tack vare er.

Det enda jag vill är att åka härifrån, börja om och glömma bort. Jag vill flytta till Stockholm NU NU NU!!!

Det bästa är att Malin och Lina kommer nästa lördag!! Har nog aldrig sett fram emot något så mycket!!! :)

Alltså, jag vet inte vad det är med mig, men jag bara ORKAR INTE plugga inför denna tenta (som går av stapeln imorgon bitti). Jag bara sitter och glor eller hittar på en jävla massa annat. Idag har jag bla: Städat garderoben, lagat massa matlådor, varit på spinning OCH på gymmet, gått en promenad med Micaela och funderat lite över livet. Har pluggat alldeles för lite, men jag orkar inte bry mig om det heller. Det får bära eller brista.

Jag är dessutom trött som aldrig förr och skulle mer än gärna lägga mig för att sova NU. Men jag ska repetera tre ggr till (kannske två) sen är det klart (säger vi).